Sockerdetoxen inleddes den 1 november 2017. På fastande mage lämnar Jessica och Andreas blodprov nummer ett. Provet skickas till hälsoanalysföretaget Werlabs och dess läkare för en analys. Jessica och Andreas antecknar också startvikt samt midje- och höftmått, och får i uppdrag att skriva dagbok varje kväll om hur det går och hur de mår.

När det gått två veckor lämnar de varsitt nytt blodprov, samt ett sista när det gått sammanlagt fyra veckor.

Så här gick det för paret och det här säger Werlabs läkare om resultatet.

Jessica tappade 5,2 kilo – och 11 centimeter runt midjan

Blodfett:

Apo-kvot start: 0.6
Apo-kvot halvvägs: 0.7
Apo-kvot mål: 0.8

Resultat: Det som eftersträvas för kvinnor är en kvot under 0.6, vilket ofta kan påverkas med kostomläggning eller med ökad motion. Under detoxen har både det ”bra” och det ”dåliga” kolesterolet sjunkit, men det ”bra” kolesterolet har sjunkit något mer vilket gör att kvoten blivit något sämre. Det här beror sannolikt på vilken typ av mat Jessica har valt att ersätta kolhydraterna med.

Blodsocker:

Långtidssocker start: 33 mmol/mol
Långtidssocker halvvägs: 34 mmol/mol
Långtidssocker mål: 34 mmol/mol

Fastesocker start: 5.1 mmol/L
Fastesocker halvvägs: 5 mmol/L
Fastesocker mål: 5.5 mmol/L

C-peptid start: 0,66 nmol/L
C-peptid halvvägs: 0,45 nmol/L
C-peptid slut: 0,55 nmol/L

Resultat: Fram till 50 års ålder ligger långtidssockret hos en person utan diabetes normalt inom området 27-42 mmol/mol, och helst under 39. För personer över 50 år är 31-46 mmol/mol normalt. Långtidsblodsockret speglar de senaste 2-3 månadernas blodsocker, och inkluderar därför tiden innan detoxen. Om Jessica fortsatte äta så här ett par månader till skulle värdet med stor sannolikhet sjunka.

Fastesockret ska normalt ligga mellan 4,0 och 6,0 – helst under 5,6 – mmol/L. Att Jessicas fasteblodsocker ökat vid sista tillfället kan bero på till exempel otillräcklig fasta eller psykisk/fysisk stress.

C-peptidvärdet speglar hur mycket insulin som skickas ut från bukspottkörteln. Insulinets uppgift är att se till så att överflödigt blodsocker lämnar blodet och kommer in i kroppens celler. Jessicas värde har minskat under detox-månaden. Detta är förväntat, eftersom det krävs mindre insulin när blodsockernivåerna ligger på en stabil, låg nivå.

Sänka:

CRP start: 1 mg/L
CRP halvvägs: 4 mg/L
CRP mål: 2 mg/L

Resultat: Att Jessica var förkyld ett par veckor in i detoxen syns på den gränshöga snabbsänkan, som mäter inflammation i kroppen.

Vikt och midjemått:

Vikt: -5,2 kg
Midjemått: -11 cm
Stuss: -4 cm

Andreas sänkte blodsockret – och gick ner 3,5 kilo

Blodfett:

Apo-kvot start: 0.4
Apo-kvot halvvägs: 0.4
Apo-kvot mål: 0.5

Resultat: En Apo-kvot under 0,7 hos män anses tillhöra en lågrisk-kategori avseende risk att utveckla hjärt-och kärlsjukdom. Andreas låg i denna lågriskgrupp redan innan detoxen och ligger kvar under 0,7. Att blodfettsprofilen ändrats kan ha att göra med vilken typ av kost han ersatte kolhydraterna med under den sockerfria månaden samt hur hans livsstil ser ut i övrigt, till exempel vad gäller träning.

Blodsocker:

Långtidssocker start: 31 mmol/mol
Långtidssocker halvvägs: 32 mmol/mol
Långtidssocker mål: 29 mmol/mol

Fastesocker start: 5.1 mmol/L
Fastesocker halvvägs: 5.0 mmol/L
Fastesocker mål: 4.9 mmol/L

C-peptid start: 0,46 nmol/L
C-peptid halvvägs: 0,40 nmol/L
C-peptid mål: 0,38 nmol/L

Resultat: Andreas utgångsvärden var bra och låg inte i riskzonen – eventuellt skulle man ha kunnat se mer drastiska förändringar hos någon med högre utgångsvärden. Trenden är tydlig: förbättring av fasteblodsocker och långtidsblodsocker samt C-peptid som speglar insulinsekretion.

Sänka:

CRP start: <1 mg/L
CRP halvvägs: <1 mg/L
CRP slutvärde: <1 mg/L

Resultat: Snabbsänkan tyder på att Andreas undsluppit infektioner denna månad.

Vikt och midjemått:

Vikt: -3,5 kg
Midjemått: -5 cm
Stuss: Oförändrad

Sammanfattning:

Jessica och Andreas har så gott de kunnat avstått från den typ av matprodukter – enkla kolhydrater – som ger den snabbaste blodsockerökningen. De har i stället valt protein- eller fettrika alternativ med lågt glykemiskt index. Det här leder vanligen till ett stabilare blodsocker utan höga toppar och djupa dalar, som i sin tur kan ha en stor påverkan på hur man mår.

Bortsett från Andreas långtidsblodsocker är inga av blodprovs-förändringarna vad som kallas ”signifikanta”. Det vill säga de är inte tillräckligt stora för att man ska vara säker på att en faktisk
förändring skett. Våra läkare kan dock skönja en trend med överlag förbättrade värden avseende risken att drabbas av diabetes typ 2. Denna trend kommer sannolikt att bli mycket tydligare om Jessica och Andreas
fortsätter att undvika enkla kolhydrater i ett par månader till.

Både kost och träning kan ge väldigt stora förbättringar av blodsocker- och blodfettsvärden. Att undvika enkla kolhydrater, öka fiberintaget och hitta en träningsform som passar – till exempel HIIT – skulle kunna fungera ypperligt.

Sammantaget visar resultaten inga tecken på insulinresistens eller nedsatt glukostolerans, och risken att drabbas av diabetes typ 2 är i nuläget låg för både Jessica och Andreas, om man enbart tar blodprovsresultat i beaktande. Det här kan förändras i framtiden vid till exempel viktökning eller en kosthållning rik på enkla kolhydrater.

Både kost och träning kan ge väldigt stora förbättringar av blodsocker- och blodfettsvärden. Att undvika enkla kolhydrater, öka fiberintaget (30-50 gram per dag) och hitta en träningsform som passar – till exempel HIIT – skulle kunna fungera ypperligt. Det är dock svårt att ge generella råd som fungerar för alla. Det är bäst att prova sig fram, exempelvis genom att testa en viss kosthållning eller ett visst träningsupplägg i 4-6 månader och sedan utvärdera blodprovsresultaten.

TEXT: KATARINA WENDELIN